Med risk att låta som en sur bittersugga utan någon slags glädje I livet så måste jag ändå få lov att trumpeta ut: Vad ÄR det som är så speciellt med den 14 februari?!??

Jag läste ett alldeles fantastiskt välskrivet inlägg här: http://www.pastan.nu/merpastan/en-obotlig-romantikers-forsvarstal-1.1235365 som jag inte håller med om. Inte alls!

Jag är alldeles för pragmatiskt lagd för att förstå nyttan av en dag som ägnas åt punktinriktad shopping och alla andra måsten i form av hjärtformade presenter av ryschpysch och alla floskler som hör till och hjärtformad mat på rosa tallrikar på alla parelipargullelilulliga restauranger *kräks*. Jag har aldrig någonsin varit en Laura Ashley-tjej som gillar rosa, volanger och rysch eftersom jag inte har förstått nyttan med dekoration.

Hanna Mellin som skrev inlägget verkar se världen som i två läger, svart eller vitt, på eller av, antingen eller. Jag blir otroligt provocerad av det och känner hur det börjar bubbla i mig. Det är ju inte så att man ANTINGEN superälskar 14 februari och gillar allt med det och har vackra förväntningar och gör gulliga, symboliska handlingar ELLER superhatar den dagen och lever i ett Roy Andersson-land (vilket jag i och för sig tror att jag själv faktiskt skulle uppskatta eftersom jag älskar hans sätt att göra film) och aldrig gör något som helst roligt.

Kanske ligger sanningen lite mittemellan? Kanske är det så att jag inte vill fira eländet den 14 februari eftersom det inte ger mig något? Jag kanske inte förstår nyttan av det? Jag skulle personligen aldrig tycka det var det gulligaste av allt jag sett ifall någon skrev mitt namn på sin arm i en låtsastatuering. Om jag fick alla mina sms och mail sparade i en slags bok så skulle jag bli skiträdd och vara bekymrad över den andra människans besatthet av mig och om den inte hade något eget liv.

Men – jag förstår att vissa har vett att uppskatta sådant!

Nä, jag är ingen sur och bitter jäkel som är less eftersom jag är ensam just denna dag. Jag har faktiskt aldrig riktigt förstått storheten i påtvingade och kommersiella köpmanshögtider. En gång i mina yngre dagar så blev jag bjuden på middag av en kille som jag var intresserad av och var riktigt glad över inbjudan. Jag kom dit, han hade dukat bordet redan med servetter och uj, så fint det var. Han skulle pyssla med det sista i köket och sa att jag kunde väl tända ljusen på bordet under tiden?

Jag glodde helt förbryllat på honom och klämde till med:

- Varför då? Det är ju inte mörkt ute?

Nu när jag har blivit äldre så har jag förstått att det är mysigt med levande ljus – och nä, jag är inte cynisk eller ironisk nu – men det är fortfarande det praktiska och nyttan som styr min uppfattning om omvärlden.

Min mamma suckade tungt när jag vid något tillfälle fyllde år (ja, jag var ett barn) och fick en stor bukett blommor och då klämde till med:

- Men vad ska jag göra med dem?

Jag är mer för praktiska saker och handlingar som jag kan förstå.

En bukett blommor är en jätteinpräntad symbol för kärlek och jag-älskar-dig och gud-vad-bra-vi-har-det. Men vad fan, vad ska jag ha den till? När jag har tittat på den så har jag ju sett den liksom. Nä, ge mig en flaska vin som jag kan vara värd (och som jag uppskattar att dricka upp) eftersom du tycker så himla mycket om mig fast det är en helt vanlig konstig dag i november (april, januari …). Ge mig ett presentkort på massage efter att jag har jobbat hårt under en period. Ge mig en sovmorgon och sedan en värstingbrunch på sängen om jag är genomtrött. Ja, det finns saker som jag uppskattar.

Men det är ju inte helt säkert att detta råkar inträffa den 14 februari varje år …

 

Linda - Zetah

14 februari 2011 18:28

Jag tillhör ju en av de där som tycker om alla hjärtans dag, inte för att jag behöver överdriva allt som du nämner. Hjärtan hit och dit etc etc, ja det är överdrivet!

Men å andra sidan ser jag inte meningen med att bojkotta den heller, om du har ngn du bryr dig om varför inte göra ngt för dem, vad det är är ju upp till personen i fråga - man skall aldrig missa en chans att visa någon annan att man bryr sig om dem.

Nej jag har ingen att dela denna dagen med iår - dock kan det vara fint att ge sina vänner ngt litet som man vet att de uppskattar :)

http://zetah.bloggplatsen.se

riesling

14 februari 2011 22:03

Jag håller med dig - det är aldrig fel att visa sina nära och kära att man bryr sig om dem.
Det som jag värjer mig emot är det som stod i artikeln jag hänvisade till. Det finns inte bara två kategorier människor: 1. de som blir helt uppslukade av det romantiska den 14:e februari och 2. de som vägrar romantik för sin princips skull den 14:e februari och därmed lever sura wettextrase-liv.
Vad jag ville påtala var att det finns fler nyanser av oss människor.

 

jeppe

14 februari 2011 19:20

Sjukt bra inlägg som vanligt ;)
Jag menar, gillar man ngn...så varför sänka sig ner till att köpa blommor på denna dag, som är en kommersens dag.

Då kan man väl köpa blommor den 14 november?..10 januari?..eller kanske är det så att han/hon hellre vill ha ett par gympaskor..en ny tatuering...eller en fin flaska riesling..oavsätt hur kär jag varit, denna dag har jag alltid undvikit att köpa blommor, ser det mest som en "ursäkta att jag varit ett svin ett år, här har du lite blommor när alla andra köper det...

Hmmm romantikern Jesper har talat ..*asg*

http://baraenjeppe.bloggplatsen.se

riesling

14 februari 2011 22:06

Du vet vad det är de säger: Great minds think alike ... ;-)

 

J

14 februari 2011 20:10

Jag tycker inte heller att ``alla hjärtans dag är nåt speciellt´´´
och du är ingen sur bitter sugga du är bara bra på att säga vad du tycker...

riesling

14 februari 2011 22:10

Tack så enormt mycket! Det var bland det finaste någon sagt om mig. :-D

 

jeppe

15 februari 2011 10:19

Yes they do! ;)

http://baraenjeppe.bloggplatsen.se

 

FiloZophie

15 februari 2011 12:01

Jag är en nyans, helt klart. Jag avskyr det kommersiella jippo som denna dag innebär... Samtidigt lever jag ett vardagsliv med man, barn, dagis, skola, handling, tvättning, matlagning, räkningar och så vidare. Detta gör att jag (och min make) ibland glömmer bort varandra lite. Då är jag glad att denna dag finns som en påminnelse om att ta vara på varandra. Det blir ingen hype i detta hushållet med blommor ,presenter, vänner och fest men en riktigt god middag och ett litet glas vin en helt vanlig måndag blev det allt. Och självklart en tidig kväll ;) En nyans färgstarkare helt enkelt.
Kramen

http://www.filozophie.bloggplatsen.se

riesling

16 februari 2011 12:13

Bra där! Man ska ta tillvara på de tillfällen man har att bry sig om varandra. Det är sånt som ger livskvalitet och varaktiga relationer :-)

 

Vikki

15 februari 2011 13:42

Jeppen har totalrätt, jag är glad att vi är gifta!

MEN! Du är en sur bittersugga! Inte bara på alla hjärtan fåndag utan jämt och jag älskar dig för det!

http://vickileh.bloggagratis.se

riesling

16 februari 2011 12:10

Hahahahahaha!
Det är så skönt och uppfriskande med "Frontstabbers"!!! (ett ord vi uppfunnit här på jobbet och alltså inte är en Backstabber)
Jag föredrar varje gång en människa som säger sanningen till mig :-D

 

Katarina

18 februari 2011 20:07

Bra skrivet!
Min käre make skulle inte våga komma med en blomma till mig på just denna dagen. Eftersom jag spytt galla över den många gånger om!
Däremot törs han dagen innan eller efter ;-)
Jag håller helt med filozophie om att vi måste komma ihåg varandra. Men just den dagen känns allt sådant bara som hyckleri....
En ren försäljningskommers. Lurendrejeri...

http://endastgossar.bloggplatsen.se

riesling

21 februari 2011 22:13

Precis! Just så! Exakt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har precis lärt mig hur jag kan få bilder från min mobil att ”hoppa in i” min dator så nu måste jag visa ett porslin som jag hittade på jobbet.   Det var en dag när jag stod vid kaffeapparaten och väntade på att kaffet skulle ...

  Jag har en dotter hemma som blir 16 år i maj. Tonåringar kan vara väldigt upptagna av sig och sitt och ha ett väldigt ensidigt och enkelspårigt och kortsiktigt perspektiv. Hemma hos mig är det jag och mina två barn som bor och eftersom jag är h...

  Under min säng har jag två stycken förvaringslådor. Ni vet såna där vita IKEA-lådor i plast som sväljer en hel del? Jag har mina skor i de lådorna under min säng.   Nu har jag under några nätter blivit störd av ljudliga viskningar från de där...

  Jag kan egentligen bara skicka den här som repris just idag. Fortfarande lika aktuell och sann.   Med risk att låta som en sur bittersugga utan någon slags glädje I livet så måste jag ändå få lov att trumpeta ut: Vad ÄR det som är så speciell...

  Det kan inte bara vara jag som har en tonåring vars rum ser ut som om jag stiger in i ett hem av en Horrible Hoarder ...??   Min 16-åriga dotters rum ser inte ut att höra hemma i min lägenhet. Det ser ut som om det bor någon därinne som aldri...